Mål Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ht 2012-vt 2013

Likabehandlingsplan (Mångubben) Hösten 2012 - våren 2013

Kartläggning:

Målen för höstterminen har vi kommit fram till utifrån observationer i barngruppen, samtal med föräldrar (i hallen och vid föräldramöte) och genom intervjufrågor till de äldre barnen. Frågorna vi har använt kommer ifrån boken Hissad och dissad av Margareta Öhman;

Vad gör du om du tycker någon är dum mot dig? Om någon stör dig, retas, tar något från dig eller gör fel saker när ni leker?

Vad vill du att de vuxna ska göra när barn bråkar med varandra?

Om du själv är ledsen, vem hjälper dig då?

Var leker du helst?

Finns det någonstans du aldrig leker?

Finns det någonstans där du skulle vilja leka, men inte prövat ännu?

Med vem/vilka leker du mest?

Finns det någon du aldrig lekt med?

Vad gör du om någon bestämmer vad du ska göra och du inte vill det?

Om du vill vara med och leka med några som redan leker med varandra, hur gör du då?

Om du redan leker med en kompis och det kommer ett annat barn och vill vara med, hur gör du då?

 

Mål 1:

Utveckla sin förmåga att ta hänsyn och visa respekt för varandra.

Delmål 1: 1

Uppmärksamma barnen på hur jag tar/berör min kompis/kompisar på ett bra sätt

Metod:

·         Massage

·         Kontakt- och samarbetsövningar

Mål 2:

Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

Delmål 2:1

Synliggöra konflikter och konfliktlösningsmetoder

Metod:

·         Dramatisering av olika dilemman

·         Ge stöd och hjälp vid konflikter, synliggöra känslor och sätta ord på känslor

·         Gemensamma kompisregler

·         Föregå med gott exempel

 

 

Mångubbens grovplanering vt 2013

Mångubbens grovplanering våren 2013

 

Mål 1

Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.

Delmål 1:1

Ha ett gemensamt ljudtema som sedan utifrån barnens intresse kan leda till olika projekt.     

Metod: 1:1:1

Gemensam start med upplevelser kring ljud. Låta dokumentationen få styra projekten framåt/vidare. Att vi måste vara lyhörda och ge reflektionstid tillsammans med barnen. Samt ha en levande miljö. Att använda oss av loggböcker.

Delmål 1:2

Att bli bättre på att använda portfolien som ett verktyg för att synliggöra barnens utveckling och lärande för barnen, föräldrar och pedagoger i vår dagliga verksamhet.

Metod 1:2:2

Att använda oss av vår matris kring portfolioarbetet. Att använda oss av loggböcker.

 

 

 

 

Mångubbens utvärdering vt-2013

 
 
 
 
 
 
 

Utvärdering VT 2013 (2013-06-04)

Mål 1

Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.

 

Delmål 1:1

Ha ett gemensamt ljudtema som sedan utifrån barnens intresse kan leda till olika projekt.              

Metod: 1:1:1

Gemensam start med upplevelser kring ljud. Låta dokumentationen få styra projekten framåt/vidare. Att vi måste vara lyhörda och ge reflektionstid tillsammans med barnen. Samt ha en levande miljö. Att använda oss av loggböcker.

 

Förutsättningar

Antal barn: 18

Ålder/kön: 2 pojkar 07, 2 flickor 07, 1 pojke 08, 2 flickor 08, 2 flickor 09, 3 pojkar 09, 4 flickor 10, 2 pojkar 10 och 3 pedagoger: 1 barnskötare och 2 förskolelärare

Miljö och lokaler: 1 kapprum, 1 hygienutrymme, 1 rum med köks del där vi har bygg och konstruktionsmaterial samt rit/spel och pusselhörna. 1 större lekrum som är indelade i ”små rum” med en hemvrå, yrkes och utklädningsdel, pusselhörna och läs och myshörna. 1 mindre lekrum som är anpassad för de två äldsta åldersgrupperna, små konstruktionsmaterial, pysselmaterial, matematikmaterial samt pussel och spel. 1 gemensam ateljé för hela huset med olika skapande material.

En gård med olika rum för lek: På baksidan har vi bygg och konstruktion, sandlek, gungor, buskagge med kojor, mindre klätterhus, lek-kök, sten labyrint och ett förråd med olika material samt bänkar. På vår framsida och gavlar har vi olika odlingar, sinnesrum, gräsplätt, klätterstatyer, hage och bänkar med bord.

 

 

 

 

Normer och värden

 

 

Måluppfyllelse/Resultat – prioriterat mål/delmål 1

Utifrån vårt ljudprojekt har vi delat in oss i olika grupper, åldersindelat, detta för att kunna anpassa aktiviteterna lättare efter barnens utveckling samt åldersblandat för att använda oss av de äldre barnens förmågor, inflytande och goda förebilder för de yngre barnen. Samt att de äldre barnen får en möjlighet att utveckla sin empati och hjälpsamhet.

Genom ljudet i form av musikstycken påverkades barnen känslomässigt och kroppsligt. Detta följde vi upp och bearbetade genom rörelse, skapande, saga/litteratur och samtal och på så sätt synliggjorde vi och hjälpte barnen att sätta ord på olika känslor. På detta sätt känner vi att vi har gett möjlighet att utveckla deras förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras situation, samt vilja att hjälpa varandra. Vi har sett en utveckling under terminens gång att barnens förmåga att lösa konflikter har blivit bättre och de har fått en ökad förståelse för varandra. Även en förmåga att lyssna och respektera varandra och på så vis lärt sig att det är okej att man tycker olika.

Analys

Vi upplever att detta arbete har underlättat vid konfliktlösningar för att vi har kunnat relatera och återkopplat till det vi har lyft tidigare i grupperna. Vi har lärt oss vikten av att arbeta med känsloträning i alla åldrar. Att som pedagog vara ständigt närvarande så mycket som det går har varit mycket betydelsefullt. Ibland för att stötta men ibland hålla sig mer i bakgrunden och på så vis ge barnen en chans att använda sin egen förmåga och tro på sig själv samt lära av varandra. Vårt musikmaterial ”känsloresan” har varit av stor betydelse för att starta upp detta arbete.

Utvecklingsområde

Vi tänker att detta är något vi vill ta med och använda oss av oavsett tema/projekt. Vi vill att det ska genomsyra vår dagliga verksamhet på ett naturligt sätt framöver.

Vi vill bli tydligare med vårt arbetssätt vid konflikter inför föräldrarna genom att sätta upp lapp i hallen med en beskrivning av vår konfliktmetod samt lyfta vikten av samarbete mellan hem och förskola vid höstens föräldramöte.

 

Måluppfyllelse/Resultat – prioriterat mål/delmål 2

Portfolion har under vårterminen blivit omgjord och många nya tankar har uppkommit. Vi har provat oss fram för att hitta ett arbetssätt som fungerar naturligt i verksamheten. Detta har för oss som pedagoger varit en utmaning och har tagit mycket tid. Det nya arbetssättet har lett till att barnen fått större delaktighet och möjlighet till reflektion kring sitt lärande.

Analys

Portfolioarbetet är en process som måste få ta tid och som ständigt kommer att förändras/utvecklas. Vi tycker vi har synliggjort barnens lärande på andra sätt också som bloggen och olika väggdokumentationer. Matrisen har kommit till stor användning och loggböckerna känner vi att vi kan bli bättre på att använda.

Viktigt att vi som pedagoger fortsätter att diskutera och reflektera tillsammans på hela förskolan för att vidareutveckla och hjälpa varandra.

Utvecklingsområde

Vi kommer att fortsätta vår utveckling kring portfolion och ge varandra mer tid, om möjligt schemalägga. Flexibla i vår veckorytm. Vi ska göra om miljön så att portfolierna blir mer tillgängliga och attraktiva för barnen.

 

 

Utveckling och lärande

 

 

Måluppfyllelse/Resultat – prioriterat mål/delmål 1

Vi har följt barnens intresse i de olika grupperna som har lett till att vi under terminens gång har letat och lyssnat efter ljud i både ute- och innemiljö. Vi har skapat och tillverkat ljud och instrument, gjort olika ljudexperiment, vi har tittat på film (Ljudlabbet www.ur.se) , skapat film, använt oss av spel på internet (radioapan, ), rytmik, rim och ramsor, dans och rörelse, drama, målat till musik, använt litteratur kring ljud, sång och musik på olika språk, samtalat. Vi har låtit barnen arbeta både enskilt och i grupp. Barnen har fått mycket tid till reflektion och diskussion. Vi startade och avslutade projektet gemensamt och utvärderade tillsammans.

Att ha ljud som projekt har varit utmanande för oss pedagoger och att träna på att lyssna har varit stor utmaning för de yngre åldrarna. De yngsta har haft stort rörelse- och lekbehov och fungerat kortare stunder. I början blev temat för abstrakt för de yngre åldrarna och att lyssna var helt enkelt för svårt och krävde mycket koncentration. Vi fick upprepa aktiviteter många gånger och justera efter hand för att lyckas fånga alla och ändå följa barnens intresse.

Ljudtemat blev till flera olika projekt i de olika grupperna. De smittade varandra mer än vad vi trodde på ett positivt sätt och till stor del blev ljudprojektet ett dramaprojekt i de två äldre grupperna. Vid experimenten valde vi att jobba i smågrupper och åldersblandat. Det tog lång tid att låta alla barn medverka men det lönade sig i längden då det blev mycket samtal, reflektioner och utforskande för de som genomförde experimenten. Vid varje experiment var det 3 barn och 2 pedagoger, en pedagog som höll i aktiviteten och en för dokumentationen. Detta tyckte vi var ett bra arbetssätt. Barnens tankar och hypoteser kunde följas upp bättre och lättare och ”hamna på papper”. Detta underlättade också portfolioarbetet.  De övriga barnen var ute med 1 pedagog som hade en aktivitet kring ljud. Detta fungerade också bra för barnen kunde komma och gå i aktiviteten utifrån intresse. De inspirerade också varandra i aktiviteten på ett positivt sätt.

Vi anpassade hela tiden miljön efter behov och använde oss av både inne- och utemiljö.

Loggböckerna har inte använts som vi tänkte från början. De har använts för att skriva ner de tankar och samtal vi haft kring matbordet då barnen utvärderat och återberättat dagens aktiviteter.

I ljudtemat upplevde vi at det har varit svårt att hitta naturliga vägar in i matematiken. Vi har istället haft som egna matte- aktiviteter och använt matematik i vardagen.

Analys:

Valet av tema ”Ljud” var bra för barnens utveckling i förmågan att lyssna aktivt. Det påverkade deras sociala och språkliga förmågor på ett positivt sätt. Antalet konflikter minskade då de lyssnade mer på varandra och på oss pedagoger. Att också känna sig lyssnad på tror vi stärkte barnens självkänsla och empatiförmåga. Vi har tagit tillvara på barnens nyfikenhet, lust och glädje att utforska. Vi har alla tillsammans tyckt att det har varit roligt och spännande vilket är en bra grund för lärande. Barnen har fått presentera både alster, tankar och funderingar, teater och ramsor inför varandra i grupp vilket har stärkt deras självkänsla och språkliga förmågor.

Vi upplever att temat har täckt in läroplanens mål för utveckling och lärande. Vissa mål har varit lättare än andra och det krävs tid för planering och reflektion för pedagogerna.

Utvecklingsområde

Vi vill fortsätta med vårt Reggio-inspirerade arbetssätt men utveckla det genom att ha gemensamt tema i hela huset.

Vi vill bli bättre på att använda våra loggböcker naturligt.

Vi vill fortsätta arbeta i mindre och flexibla grupper för att fånga alla barnens tankar bättre och för att det var ett bra arbetssätt.

Måluppfyllelse/Resultat – prioriterat mål/delmål 2

Portfolion har under vårterminen blivit omgjord och många nya tankar har uppkommit. Vi har provat oss fram för att hitta ett arbetssätt som fungerar naturligt i verksamheten. Detta har för oss som pedagoger varit en utmaning och har tagit mycket tid. Det nya arbetssättet har lett till att barnen fått större delaktighet och möjlighet till reflektion kring sitt lärande.

Analys

Genom att vi förbättrat vår dokumentation i smågrupperna har vi underlättat för oss själva i arbetet med portfolion.

Utvecklingsområde

Fortsätta att arbeta 2 pedagoger med en liten grupp och anpassa den andra aktiviteten/upplevelsen så det fungerar för de övriga barnen och pedagogen.

 

 

Barns inflytande

 

 

Måluppfyllelse/Resultat – prioriterat mål/delmål 1

Vi pedagoger har försökt följa barnens ”spår” och intresse och anpassat aktiviteterna utifrån deras utvärderingar. De äldsta barnen har utvärderat med hjälp av tummen och de yngre har vi försökt utvärdera med genom samtal. Som pedagoger har vi varit tydliga med att berätta varför det är viktigt att de visar/berättar vad de tycker och känner för att kunna påverka sin situation. De ska känna sig lyssnade på och att deras åsikt är viktig.  Vi har även haft olika samarbetsövningar kring temat ljud i olika former.

 

Analys

Vi anser att ovanstående metoder har varit bra för att lättare följa deras tankar och ideer kring projektet. Barnen har fått stora möjligheter att styra sina projekt vidare genom att exempelvis rösta, lyssna på varandras åsikter och synpunkter samt anteckna allt för att synliggöra och återkoppla de olika förslagen vid andra tillfällen. På detta sätt glöms inga tankar och åsikter bort, alla kan känna sig viktiga. För att föra demokratin vidare och utveckla den känner vi att det är viktig att börja i tidig ålder och använda mindre grupper så att alla lättare kommer till tals. Genom att vi samtalar, reflekterar och återberättar dagens aktiviteter vid lunchen, har även fått en naturlig utvärdering från barnen. Genom att då använda oss av våra loggböckerhar haft en stor betydelse för oss.

 

Utvecklingsområde

Att fortsätta använda tummen och matsituationerna som utvärderingtillfällen och använda loggböckerna ännu mera. Se över om vi kan hitta fler tillfällen där vi kan använda oss av smågrupper. Att träna barnen på att rösta så tidigt som möjligt och att se över hur man kan synligöra det bättre för de yngsta barnen.

Måluppfyllelse/Resultat – prioriterat mål/delmål 2

Portfolion har under vårterminen blivit omgjord och många nya tankar har uppkommit. Vi har provat oss fram för att hitta ett arbetssätt som fungerar naturligt i verksamheten. Detta har för oss som pedagoger varit en utmaning och har tagit mycket tid. Det nya arbetssättet har lett till att barnen fått större delaktighet och möjlighet till reflektion kring sitt lärande.

Det har även varit ett utmärkt sett för barnen att få större inflytande i sitt lärande och utveckling på ett konkret sätt, då de väljer sina bilder själva.

 

Analys

Genom att vi förbättrat vår dokumentation i smågrupperna har vi underlättat för oss själva i arbetet med portfolion. Vi känner att det nya arbetssättet har skapat mer inflytande för barnen.  Det har dock känts att det har gått mycket tid men att det har varit värt det då vi har vunnit så mycket annat.

Utvecklingsområde

Fortsätta att se över schema och tider så att vi pedagoger kan underlätta för varandra i vidare arbete. Att få tid för enskilda samtal med varje barn är viktigt och att vi hjälps åt med att fotografera barnen i deras utveckling. Vid dessa tillfällen hade en IPAD varit en stor tillgång som hade underlättat och man hade haft möjlighet att dokumentera snabbare.

 

 

Förskola och hem

 

Måluppfyllelse/Resultat – prioriterat mål

Vi har fortsatt använt oss av den dagliga kontakten med föräldrarna i hallen. Både vid lämning och hämtning för att skapa en bra och trygg relation och möjlighet för samtal.

Vi har även haft föräldramöte där föräldrarna har fått sitta i olika smågrupper och diskutera kring deras inflytande i vår verksamhet och på så vis haft möjlighet att påverka.

Alla utvecklingssamtalen har fungerat bra och vi upplever att samtliga föräldrar har varit nöjda med vår verksamhet.

Genom vår blogg har vi även gett föräldrarna en stor inblick i vår verksamhet och möjlighet till at ge oss synpunkter.

 

 

Analys

Efter att vi beaktat föräldrarnas synpunkter kring inflytande på förra föräldramötet känner vi att vi tänkt till lite extra. Vi upplever att vi fått en större förståelse kring hur de ser på inflytande och delaktighet. De känner att om vi ger de mer tid i hallen får de större möjlighet till inflytande så vi har försökt att vara mer aktiva i den mån som det varit möjligt. Vi anser dock att vi har en bra relation med alla föräldrar men att vi alltid kan bli lite bättre på att förklara och vara lite mer tydliga i våra budskap.

 

Utvecklingsområde

Fortsätta vara tydliga och närvarande i hallen. Vi kommer att skapa en tydlig mall huruvida vi arbetar kring konflikter som föräldrarna ska få ta del av på nästa föräldramöte. Vi tänker även skapa en ”brevlåda” där föräldrarna anonymt kan lägga idéer, tips och/eller synpunkter på verksamheten. På höstens föräldramöte kommer vi ännu än gång dela upp dem i smågrupper och låta de fylla i en enkät kring hur de önskar att höstens termin ska/bör se ut. Vi vill även med enkäten ta reda på hur/om de upplevde våra förändringar kring hallbemötandet.

 

 

 

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Måluppfyllelse delmål 1

Vi tycker att barnens förmåga att visa hänsyn och respektera varandra har blivit mycket bättre, men det är ett ständigt pågående arbete både som planerad aktivitet och i vardagen. Vi har inte använt oss av massage som vi tänkte oss utan har hittat andra metoder där vi istället har varit ständigt närvarande för att ”vara steget före” vid konflikter och som stöd i leken. Vi har använt oss av de positiva förebilderna i barngruppen som en 3:e pedagog och delat in oss i mindre grupper så mycket det har gått. De goda förebilderna har smittat av sig och på ett naturligt sätt ”lektränat” de som behöver stöd.

I de åldersindelade grupperna har vi använt oss av samarbetsövningar i bla skapande aktiviteter och drama och i alla åldersgrupper har vi jobbat mycket med att aktivt lyssna på varandra.

Som pedagoger har vi också ständigt fått samarbeta och lyssna och stämma av med varandra vad som skett under dagen då vi varit uppdelade. Vi har då bättre kunna följa upp ev konflikter och tänka ut nya strategier hur vi ska jobba vidare och använda barnens positiva styrkor och intressen. Att också kunna avlösa varandra är viktigt för att kunna orka vara ständigt närvarande.

 

Måluppfyllelse delmål 2

Vi har använt oss av drama utifrån barnens intresse i vårt ljudprojekt. En stor del av vårt ljudprojekt kom också att handla om känsloträning. Vi satte ord på känslor och pratade mycket om att man kan känna olika och att det är ok att tycka och känna olika. Hur ser jag ut? Hur låter jag? Vad är ok att göra när jag blir arg. Vid konflikter har vi kunnat återkoppla till dessa samtal och övningar och upprepat hur vi ska vara mot varandra och varför. Samtliga pedagoger har använt samma sätt att hjälpa till vid konflikter och det har blivit som en ”mall” även för de äldsta barnen som även de har försökt stötta de som behöver stöd.

Analys och slutsats för delmål 1 och 2

Att ständigt vara närvarande och ligga steget före med strategier kräver mycket kraft och engagemang av oss pedagoger men det är värt allt slit då resultatet märks i barngruppen. Att jobba mycket med känsloträning är en bra grund att starta upp terminen med. Aktiviteterna och samtalen kring känslor går att anpassa efter hela barngruppen oavsett ålder och det är lätt att påminna varandra om det behövs, både barn och pedagoger. Att blanda i olika gruppkonstellationer för att ta vara på de positiva förebildernas styrkor är en stor framgångsfaktor. Barnen lär av varandra på ett naturligt sätt.

Utvecklingsområde för delmål 1 och 2

Att fortsätta vara ständigt närvarande och försöka ligga steget före. Att fortsätta arbeta med känslor och börja redan under uppstarten på höstterminen. Att försöka dela barnen i små grupper med olika konstellationer för att ta vara på de positiva förebilderna. Att fortsätta se barnen som kompetenta individer och lyfta det positiva samt att vara goda förebilder hela tiden.

 

 

Utvärdering av kvalitetsmål

Måluppfyllelse

Vi har deltagit i en melodifestival med låten ”lille peder ederkop” och representerade Danmark. De barn som ville fick skapa olika instrument. Vi bestämde tillsammans att alla skulle ha röd och vita kläder på sig vid uppträdet. Vi upplevde att barnen tyckte det var mycket roligt. De var mycket engagerade allihop och gjorde sitt yttersta. Vi tyckte även de var duktiga med att sitta och lyssna på alla de andra uppträdande.

Det har varit mycket träning inför detta event men vi anser även att vi fått in annan musik i vardagen också. Vi har lärt oss flera andra låtar som vi sjungit och spelat instrument till och vi har haft flera spontana sångsamlingar både inne och ute. Barnen har även föreslaget musikskivor som de velat dansa till och dessa har spelats både inne och ute.

Eftersom vi haft tema/projekt ljud har musiken även kommit in där på ett naturligt sätt. Vi har lyssnat, rört oss, målat och dramatiserat till olika musikstycken. På detta sätt har barnen tränat sin takt och rytm känsla med hela kroppen men även få ta del av många olika sorters musik.

Analys

Vi upplever att barnen har lärt sig mycket kring musiken och utvecklat sin rytm och taktkänsla.

Alla våra barn har deltagit aktivt och visat ett stort intresse till de olika musikformerna vi har arbetat med under denna termin. Eftersom mycket av vårt arbete denna termin har handlat om att lyssna tror vi också har bidraget till större engagemang och glädje. Vi ser även att de utvecklats både socialt och språkligt. Detta har även stärkt deras självkänsla anser vi då de visade på stort mod att stå inför så många människor och sjunga. Vi tycker att musik är ett bra sätt att nå ut till barnen på ett lustfyllt sätt. Det är härligt att höra hur de fortfarande går runt och trallar på alla låtar vi sjungit under terminen även när de är mitt uppe i leken.

Utvecklingsområde

Vi tänker fortsätta använda musiken som redskap i vår dagliga verksamhet eftersom den ger så mycket glädje. Vi kommer eventuellt försöka hinna med ett besök till konserthuset för att lyssna på symfoniorkestern.

Dock känner vi att de spontana musikupplevelserna är de bästa då barnen själva önskar att vi ska sjunga, spela och/eller dansa. Vi kommer därför att fortsätta vara lyhörda för barnens önskemål och uppmuntra till uppträde för varandra.